Språkhistoria

Svenska språkhistoria ligger som kursmoment i gymnasiets kurs svenska 3. Det finns några avsnitt av programmet Språket som har extra fokus på språkhistoriska frågor. Genom att använda sökfunktionen uppe till höger på Sveriges radios webbsida hittar man lätt lämpliga avsnitt. Det här avsnittet lyssnar mina elever på.

Radiodagbok

Hej!

Jag ska berätta lite om hur jag tyckte det var att göra radiodagbok nere i Uganda och om dess fördelar. Innan vi åkte fick vi information av Johan Bergendorff, producent av P1:s program Klotet, som förklarade vad man skulle tänka på och hur man använder en sådan ”inspelare” som vi fick med oss ner till Afrika. Jag har alltid varit kass på teknik, och i början  tyckte jag att det lät svårt, men det var det faktiskt inte (fast jag glömde hela tiden bort att ljudkvalitetén skulle vara på WAV istället för MP3………). Så var inte rädda för att använda det i undervisningen! Det svåra med att spela in ljud och en radiodagbok var inte direkt att sätta på eller stänga av manicken, utan att förmedla hur omvärlden såg ut samt ens reflektioner på ett lättförståeligt sätt för de potentiella lyssnarna. Det som jag ser är ju självklart för mig, men inte för dem som lyssnar. Ett tips är att låtsas att lyssnarna är blinda, de ”ser” med öronen. Hur som helst var det mycket roligt att göra radiodagbok och spela in ljud, journalist känslan var enorm!

Så varför är det bra att låta elever göra radiodagbok? Jo, vi övar upp bra kunskaper inom hållbart lärande som:

  • Djupfråga
    När vi djupfrågar tar vi tag i de inre frågor som kommer upp när vi ärligt försöker förstå något. Vi ställer frågor för att kunna avslöja falska antaganden om verkligheten.
  • Djuplyssna till sig själv
    Att djuplyssna till sig själv innebär att vi fokuserat söker inom oss för att få svar på våra frågor. Man kan säga att vi frågar hjärnans omedvetna processer för att upptäcka ”nya” svar på våra frågor.
  • Djuptala
    När vi djuptalar försöker vi att uppriktigt uttrycka sådant som vi noga har undersökt och som vi känner oss säkra på. Det kan också betyda att vi kan erkänna det vi är osäkra på.
  • Djuplyssna till andra
    Vi djuplyssnar till andra när vi helt och fullt fokuserar på och tar in vad den andre säger. Då kan vi ta in och förstå vad den upplever och menar. Vi får en så sann bild som möjligt av den andres verklighet.

(Dessa kommentarer är hämtade från Dan Frendins blogg- dfrendin.com- under rubriken ”Hållbart lärande”). Den som är mer intresserad av ämnet kan kika in på Dans blogg eller läsa boken ”Helt överens” av Eva Grundelius från 2012.

Att göra radiodagbok utvecklar också ens språk och ordförråd, jag kan ju inte direkt säga precis vad som helst- och detta får en att tänka till, och ens självkritiska sida.

/Paulina Bäckström, elev vid samhälle-internationell på Stagneliusskolan

Short Dox Radio

Förra helgen var det Tempo dokumentärfestival i Stockholm. En helg full med dokumentärfilmer från hela världen. I en liten mörk källarlokal på Hornstull Strand alldeles under Liljeholmsbron hade radiodokumentärerna sin tid på söndagseftermiddagen.

Det var första gången jag var på en föreställning med radiodokumentärer. I salen stod det soffor, plaststolar och i mitten låg det en massa stora kuddar. När det var dags att börja hade salen fyllts med människor som satt och låg i den stora kuddhögen.

Short Dox Radio

Short Dox Radio

Den föreställning jag gick på hette ”Short Dox Radio” och var en genre som funnits i tre år. Den startades av professor Bengt Bok som inspirerats av en dansk dokumentärserie från millenieskiftet där varje avsnitt varit en minut. I ”Short Dox Radio” är avsnitten högst tre minuter långa.

Under föreställningen spelades 10 dokumentärer upp efter varandra. Det hela var också en tävling och den vinnande dokumentären handlade om en mellanstadieklass där läraren självsvåldigt grupperat om eleverna i sina bänkar på ett sätt som eleverna inte gillade. Trots elevernas protester hade läraren inte låtit eleverna sitta som de ville.

Det var förvånansvärt hur mycket som kunde sägas på tre minuter. Det var en spännande föreställning.

Jag tror att detta lilla formatet på en dokumentär skulle passa utmärkt att ha som en alternativ redovisningsform på gymnasiet.

Efter föreställningen fick jag en pratstund med Bengt Bok. Han är professor på Stockholms dramatiska högskola, det som förut hette ”Dramatiska institutet”. Han är aktuell med en ny bok som kommer ut nästa vecka och som heter ”Den dokumentära dramaturgin”. Han har tidigare gett ut boken ”Möte med den andre” som handlar om intervjuteknik.

Jag klan se att man kan ha nytta av ”dokumentär kompetens” när man skall arbeta med case metodik.

Share this:

Digitala medier – från radioapparaten till webben

Sveriges Radios lyssnare ändrar sitt sätt att lyssna på radio. För många lyssnare gäller fortfarande den klassiska radion på FM-bandet – man ser i en tablå att ett program sänds på en speciell tid i en speciell kanal – på med radion och lyssna!

De senaste åren har dock många lyssnare vant sig vid att själva kunna bestämma när de vill lyssna på ett program, om de vill pausa eller höra det igen – något som möjliggjorts av att programmen läggs ut på webben.

Henrik Tornberg jobbar som konceptutvecklare av digitala medier. Henrik beskriver sitt yrke som ett mellanting mellan journalist och programutvecklare.

Som konceptutvecklare bygger Henrik mallar som de enskilda programmen sedan fyller med innehåll. När mallarna byggs försöker SR nu att få till enklare design, baserat på att användarna har ett primärt mål med att söka upp en webbsida på SR – att lyssna på programmet. Man jobbar också för att göra sidan så att den ska fungera bra oberoende av skärmstorlek – designen utgår från att den ska vara bra på en mobilskärm.

Om vi vill dela ett program på t.ex. facebook eller på en blogg som denna kan vi göra det.

I princip allt som sänts sedan 2007 finns att nå via SR:s sida.

Mer om hur du söker program och vilka program du kan hitta på SR har vi samlat här: Hitta och dela program

Diskussioner om och nyheter i den tekniska utvecklingen på SR:s webb kan följas på Utvecklingsbloggen

Ungdomskanalen Metropol

Sveriges Radio har två ungdomskanaler som sänder lokalt, Din gata i Malmö och Metropol 93,8 i Stockholm. Deras sändningar går bara ut lokalt men finns på nätet för oss i övriga världen.

Under vårt besök på Sveriges Radio träffar vi Anna Alexandersson och Emilia Melgar från Metropol. Målgruppen är åldrarna 15-25 med tydligast fokus på 17-årsåldern. Radiosändningen är egentligen bara en pusselbit i den helhet kanalen är och den plats den tar i lyssnarnas vardag och de berättar om hur man jobbar med att nå och ta intryck av sina lyssnare på olika vägar. Man är väldigt aktiv på sociala medier och informationsflödet går åt båda håll med att hela tiden nge svar och respons i sociala medier och att mycket av det som kommer in via Facebook, Twitter, mail, telefon eller andra medier påverkar och om möjligt tas med i sändning. Eftermiddagens sändningar bygger i princip på sådant som kommit in under dagen.

Image

Regelbundet har man en särskild satsning på något tema. Ett aktuellt exempel är kampanjen # Hur känns det? som tar upp vardagsrasism och människors behov av att berätta sin egen historia. Dessa större satsningar står på tre ben: radioprogrammet, sociala medier och IRL -event. # Hur känns det? byggde mycket på sociala medier. Teasers där kändisar berättar om hur de mött rasism, frågor som läggs ut och diskussioner som kommer igång. Samtidigt som radioprogram görs finns man på gator och torg och låter människor berätta hur de har känt, och berättelserna samlas  på väggar som på bilden ovan. Filmer som denna finns att tillgå på youtube, och kan utgöra både diskussionsunderlag och inspiration till eget berättande.

Radioprogrammen tar upp olika aspekter på rasism och finns att lyssna på på hemsidan och i apparna. Metropol har en särskilt tema-sajt där allt är samlat och lätt att hitta. Till exempel finns denna paneldebatt om rasism och diskriminering i nöjes- och krogvärlden på ungefär en kvart är en superbra utgångspunkt för att diskutera detta vidare i klassrummet.

/Maja Olsson

Lundströms bokradio – Läsa är silver, lyssna är guld

Besök på Lundströms Bokradio

Programmet Lundströms bokradio är ett litterärt magasin med bokcirkel, författarmöten, lästips och reportage som sänds i P1. Programmets sändningstider är lördag kl 8.05 med repris måndag kl 18.15. Men alla program finns självklart i sin helhet på programmets sida.

 

Programledare är Marie Lundström. Ett tips är att bli vän med henne på facebook för att kunna interagera kring programmet.

Förra lördagen sändes ett utmärkt program med fokus på talet som litterär genre i samband med att Martin Luther Kings kända tal I have a Dream fyllde 50 år. Perfekt att använda i undervisningen när man behandlar muntlig färdighet och retorik.

En spännande möjlighet som erbjuds genom programmet är att delta i bokcirklar. Under ett antal veckor läser Marie och ett antal författare ett verk tillsammans och diskuterar sin läsning. Här finns det möjlighet att läsa samma sidor med sin klass och delta i det litterära samtalet. Man kan välja att läsa såväl delar som ett helt verk. Det finns också möjlighet att delta i en diskussion kring läsningen på facebook, vilket säkert kan locka till ett större engagemang i läsningen. Exempel på verk som man läst är:

  • Madame Bovary av Gustave Flaubert
  • Processen av Franz Kafka
  • Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf
  • Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami
  • Blonde av Joyce Carol Oates

Ett smart tips är att samtliga bokcirklar finns för nedladdning som poddradio – det kan vara lite trixigt att navigera på SR men här hittar du länken till samtliga bokcirklar.

Glöm inte att du lätt kan dela länkar till programmet med dina elever till exempel på er blogg, facebookssida eller twitter.

Jag ser en stor potential i Lundströms bokradio som öppen lärresurs och ser fram emot att dela mina erfarenheter av programmet i min undervisning  framöver.

Kommentarer, synpunkter, tips och idéer är alltid välkomna!

Maria Olsén

Lärare i svenska och engelska på Ölands Gymnasium

 

Vetenskapsradion Klotet

Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet, tog emot oss på plan 6 i radiohuset när vi gjorde vårt studiebesök 14 februari. Hon berättade hur man utvecklat sin publikkontakt med facebookgrupp, twitter, blogg och plats på Sveriges Radios hemsida. De har nu en ”storredaktion” på över 2000 personer. Varje dag berättar hon på programmets facebooksida vad hon och programmets producent Johan Bergendorff och reporten Pelle Zettersten gör. Genom att ha alla personer i storredaktionen som resurs får redaktionen in massor av tips på ämnen att ta upp och personer att intervjua mm.

Jag berättade sedan vilken nytta jag haft av Klotet som omvärldsbevakare, kompetensutveckling och öppen lärresurs när det gäller min undervisning i naturkunskap.

Bo Hellström och Åse Möller föll sedan in och berättade vad vårt samarbete med Klotet betytt för vår utveckling av Global profil.

Eleverna Paulina Bäckström, Rut Näsman och Hanna Marelius fick sedan berätta hur det var att göra radiodagböcker och deras syn på skolans möjligheter med radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform.

 

/Dan Frendin

Översättare

I och med att vi lade vår blogg på en egen domän så har vi tillgång till fler funktioner som vi kan koppla till den. Idag har vi lagt in en översättare som ni hittar längst upp ovanför bilden och rubriken på bloggen. Den gör att nästan alla i hela världen kan förstå vad vi skriver. Det är bara att välja vilket språk man vill ha bloggen och sidorna på.

Dan Frendin